Det är jättelätt att uttrycka dåtid på jiddisch.
Alla tempus i dåtid bildas med samma form av verbet. Ändelsen är -t eller -n eller -en. Exempel:
Jag skickade. Jag har skickat. Jag hade skickat. = Ich hob geshikt.
Han åt. Han har ätit. Han hade ätit. = Er hot gegesn.
De sjöng. De har sjungit. De hade sjungit. = Zej hobm gezungen.
Övningar
1. Gissa vad orden här betyder. Du kan skriva översättningen i pdf:n. Ladda ned pdf.
2. Kombinera orden på jiddisch med rätt ord på svenska. Du kan dra streck mellan dem i pdf:n eller skriva ned på ett papper. Ladda ned pdf. Kontrollera sedan i facit.
3. Läs meningarna i denna övning och koppla ihop transkriberat mit jiddische ojsies. Ladda ned pdf. Kontrollera i facit.
An eslid אַן עסליד
| 1. Lyssna på sången. Försök att höra svaren på frågorna: Vad åt hen till frukost imorse? Vad åt de till lunch igår? Vad åt han till middag igår? 2. Titta på översättning och transkribering och lyssna en gång till. 3. Läs sången mit jiddische ojsies genom att skrolla ned på sidan. 4. Zing dos lid mit a chaver/chaverte! 5. Läs sången som en dialog parvis. 6. Fråga varandra vad ni ätit till frukost, lunch, middag, mellanmål. Svara så långt möjligt på jiddisch. |
Dåtid: var/varit
Verbet zajn är oregelbundet och heter geven i dåtid. Hjälpverbet är ordet “är”. Alltså “är varit” istället för “har varit”.
jag är ich bin jag var ich bin geven jag har varit ich bin geven (“jag är varit“)
De flesta verben i dåtid böjs med verbet har hobm האָבן
Ex. Er hot getrunken.
Några böjs dock med verbet vara zajn זײַן
Ex. Han har (är) suttit. Er iz gezesn. Vi har (är) sprungit. Mir zajnen gelofn.
A mol iz geven … Det var en gång…. 
Så börjar en känd visa på jiddisch.
Första versen lyder:
A mol iz geven a majse, di majse iz gornit frejlech, di majse hejbt zich onet mit a jiddischn mejlech.
Det var en gång en saga. Sagan är inte glad. Sagan börjar med en judisk kung.
1. Lyssna här på en hard metal version med det israeliska bandet Gevolt.
2. Här kan du se texten. Ladda ned pdf.
3. Sjung med i en annan version som finns längre ned på sidan. Sången framförs här av den israeliska sångerskan Chava Alberstein.
Gruppövning
1. Dela in er i grupper om fyra. Var och en i gruppen ritar tre av de tolv elementen som förekommer i sången: a mejlech, a malke, a vajngortn, a bejmele, a tsvajgele, a nestele, a fejgele, a fligele, a mejlech vos hot opgeshtorbn, a malke vos iz vorn fardorbn, an obgebrochn tsvajgele, a fejgele vos hot antlofn
2. Lägg ut bilderna i den ordning de förekommer i sången.
3. Var och en får försöka säga den mening i sången som hör till respektive bild. Ta stöd av texten om ni behöver till en början, men försök sedan att lära er tre fraser utantill.
4. Ni kan sjunga varsin rad i sången och refrängen tillsammans.